Akronymen NFT står för Non-Fungible Tokens, det vill säga icke-fungibla tokens. Under några få år i början av 2020-talet ökade intresset för NFT spekulation enormt, och vissa NFT:er kopplade till kreativa skapelser, såsom musik och bildkonstverk, såldes för mycket höga belopp.
Därefter svalnade intresset, som det brukar bli efter en period av hajp. Detta innebär dock inte att själva konceptet NFT har försvunnit, och många analytiker förutspår att NFT:er kommer att fylla viktiga funktioner i framtiden, till exempel för att hantera ägarskapsfrågor och autentisering av digital konst.
NFT:er har skapat nya möjligheter, men de har också genererat kontrovers, särskilt när det kommer till frågor om upphovsrätt, spekulationshandel, och blockedjeteknikens miljöpåverkan.
I den här artikeln kommer vi att ta en titt på vad NFT:er är, hur de fungerar och hur de kan användas.
Grundläggande information om NFT:er
NFT:er är en kryptoteknisk lösning som bland annat används som ägarbevis, till exmepel vid försäljning av digital konst. Den rättsliga situationen för NFT:er runt om i världen är fortfarande oklar eftersom det är ett så nytt fenomen.
NFT:er använder sig av blockkedjeteknik och varje non-fungible token (NFT) motsvarar en unik del i en blockkedja. Idén är att skapa en typ av ”digitalt fingeravtryck” som kan användas för att verifiera sådant som ett konstverks autenticitet och ägarskap.
Konceptet NFT växte fram i kryptovalutavärlden, men är inte samma sak som vanlig kryptovaluta. Hos en vanlig kryptovaluta som till exempel Bitcoin är varje token fungibel, det vill säga likställd med och utbytbar med varje annan individuell token av den typen. På samma sätt är till exempel svenska tjugokronorssedlar fungibla, eftersom varje sedel är värd 20 kronor – det spelar ingen roll exakt vilka tjugokronorssedlar du får som växel i butiken så länge de är äkta.
En NFT är en token som inte är fungibel och alltså inte utbytbar. Den är alltså juridiskt och ekonomiskt ett exempel på speciegods. NFT:er är digitala tillgångar som representerar ägande eller bevis på ägande till en unik vara eller verk. De tillhör en typ av kryptovaluta, men till skillnad från standardkryptovalutor som Bitcoin, är varje NFT unik och kan inte bytas ut mot en annan. Detta gör dem särskilt lämpliga för att skapa digital äganderätt för enstaka objekt, från konstverk till musikspår till virtuella husdjur.
NFT:er och marknadsvärde
NFT:er fungerar genom att använda blockchain-teknik – samma teknik som ligger bakom kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum. Men medan kryptovalutor är utbytbara, är varje NFT unik och kan inte bytas ut mot en annan. Detta innebär att varje NFT har ett unikt värde som bestäms av marknaden.
Bakgrund och historik
NFT:er började utvecklas kring år 2014 och då som ett lager ovanpå Bitcoin.
Sent år 2017 landerades de digitala samlarkorten Cryptokitties som kunde köpas med kryptovalutan Ether (Ethereum) och detta blev det stora genombrottet för NFT:er.
Under pandemiåret 2020 genomgick NFT-marknaden en boom, och den fortsatte även följande år. En stor del av handeln med NFT:er var spekulationshandel snarare än till exempel konstälskare som ville köpa konst av digitala kreatörer för konstens skull. Under de tre första månaderna av 2021 spenderades över 200 miljoner USD på NFT:er. Flera försäljningar och auktioner fick mycket uppmärksamhet i media, vilket hjälpte till att öka medveten om och intresset för NFT:er ytterligare.
Under den senare delen av 2021 svalnade marknadens intresse för NFT:er rejält och i maj året därpå publicerade The Wall Street Journal en artikel där de beskrev hur NFT-marknaden hade kollapsat. Jämfört med September 2021 hade den dagliga försäljningen av NFT:er sjunkit med över 90%, och jämfört med November 2021 hade antalet aktiva e-wallets på NFT-marknaden sjunkit med 88%.
I September 2023 publicerade dappGambl, en sajt inriktad på kryptovaluta och hasardspel, en rapport som hävdade att 95% av alla NFT:er nu hade noll marknadsvärde.
NFT:er och digital konst
NFT-tekniken används idag inom flera olika områden, bland annat digitala samlarkort, för tillträde till olika delar i datorspel, och för överföring av ägandeskap av digital konst. Just denna sista bit har haft en stor påverkan på marknaden för digital konst och inom konstvärlden har många utropat genomslaget för NFT:er som ett paradigmskifte. Digital konst har existerad åtminstone sedan 1960-talet, men det har alltid varit komplicerat att skilja original från kopior. Användandet av NFT:er har därför inneburit stora förändringar och de har haft en stor inverkan på den digitala konstvärlden. Tidigare har digitala konstnärer ofta haft svårt att sälja sina verk, eftersom det är så lätt att kopiera och distribuera digital konst. Men med NFT:er kan konstnärer skapa en digital signatur för sina verk som inte kan kopieras. Detta gör det enklare för konstnärer att sälja sina verk som unika digitala objekt.
NFT:er och upphovsrättsliga frågor
Det är viktigt att notera att ägande av en NFT i normalfallet inte innebär ägande av upphovsrätten till verket. Ägaren av en NFT äger vanligen endast en digital version av verket, inte rätten att reproducera, distribuera eller på annat sätt använda verket. Upphovsrätten förblir hos skaparen av verket.
Det är också viktigt att komma ihåg att NFT:er är någonting mycket nytt och att det inte är ett juridiskt koncept som skapats av någon lagstiftare. Det är fortfarande oklart hur tvistemål kring NFT:er kommer att hanteras av de rättsliga instanserna runt om i världen.