Introduktion till kryptovalutor
Dagens moderna kryptovalutor – till exempel Bitcoin, Ripple, Ether (Ethereum), och Dogecoin – är digitala valutor baserade på kryptografiteknik, därav namnet ’kryptovalutor’. Det finns idag tusentals olika kryptovalutor, alla med lite olika inriktning och i många fall också varierande tekniska detaljer.
Hur fungerar Bitcoin och andra moderna kryptovalutor?
Dagens moderna kryptovalutor, till exempel Bitcoin, fungerar via en teknologi som kallas blockchain på engelska och blockkedja på svenska. En blockkedja är i den här kontexten en decentraliserad databas som lagrar information om alla transaktioner som gjorts med en viss kryptovaluta. Varje transaktion läggs till i ett ’block’ och alla dessa block är länkade till varandra i en ’kedja’, därav namnet ’blockkedja’.
Värdet på en kryptovaluta bestäms av marknaden, baserat på utbud och efterfrågan. Till skillnad från traditionella valutor, där det vanligen finns en centralbank som fattar beslut rörande valutan, finns det ingen central myndighet som övervakar eller reglerar kryptovalutor. Detta gör dem till en attraktiv investering för många, men det innebär också speciella risker.
Fördelar och nackdelar med kryptovalutor
Det finns flera fördelar med kryptovalutor. De är globala, vilket innebär att de kan skickas till och från vilken plats som helst i världen, utan att behöva oroa sig för nationella regelverk och bankavgifter. Dessutom är transaktionerna snabba och anonyma, och eftersom de baseras på kryptering, är de mycket säkra.
Å andra sidan finns det också nackdelar. Kryptovalutor är mycket volatila, vilket innebär att deras värde kan fluktuera kraftigt på kort tid. Dessutom är de inte reglerade av någon central myndighet. När det inträffar brott, till exempel bedrägerier, kan det vara svårt att ens avgöra vilket land som har jurisdiktion, och för rättsvårdande myndigheter kan det vara svårare att agera med kraft och ställa de ansvariga till svars när brottslig verksamhet involverar anonyma överföringar av kryptovaluta.
Det vara också komplicerat att förstå och använda kryptovalutor, särskilt för den som är ny på området. Har man vuxit upp med kontanter och kanske ett kreditkort kan steget till kryptovaluta kännas långt. För personer som är datorkunniga nog att hantera en vanlig internetbank brukar det dock inte vara överdrivet krångligt att sätta sig in i hur kryptovalutor fungerar och kan användas.
Till skillnad från sedlar och mynt bygger systemen för blockekedjebaserade kryptovalutor på internet. Det krävs alltså tillgång till internet för att genomföra transaktioner, vilket blir ett problem på platser som saknar infrastrukturen för internet eller där en internetuppkoppling är väldigt dyr. Blockkedjebaserade kryptovalutor blir också komplicerade att använda för den som inte har någon dator eller tillräckligt avancerad mobil, eftersom man då behöver börja förlita sig på mellanhänder, till exempel cybercafén.
Att investera i kryptovaluta
Kryptovalutor representerar en revolutionerande förändring i hur vi tänker på pengar och finansiella transaktioner. Medan de erbjuder många fördelar, inklusive snabba, billiga och säkra transaktioner, är det också viktigt att vara medveten om riskerna. Som med alla investeringar bör du göra din egen forskning och överväga att söka rådgivning från en finansiell rådgivare innan du investerar i kryptovalutor.
Kryptovalutor representerar en spännande och snabbt växande sektor som erbjuder stora möjligheter, men det är viktigt att förstå vad du investerar i och att vara medveten om riskerna. Som med alla investeringar är det viktigt att göra dina egna efterforskningar och att inte investera mer än du har råd att förlora.
Några exempel på tidiga historiska milstolpar
Att förstå bakgrunden till och framväxten av dagens blockkedjebaserade kryptovalutor gör det enklare för oss att greppa vad det handlar om. Här nedanför kommer vi därför att lista några exempel på viktiga milstolpar från kryptovalutornas historia.
Kryptovaluta innan Bitcoin
Dagens moderna blockkedjebaserade kryptovalutor växte fram under 2000-talet, men redan under 1900-talet var det här frågor som vissa experter intresserade sig för och arbetade med.
- År 1983 utvecklade kryptografern David Chaum i USA ett koncept för en krytpografisk elektronisk valuta som han kallade ecash. Det kom att dröja till 1995 innan han kunde implementera det, då i form av Digicash, för kryptografiska elektroniska betalningar. Med digicash krävdes särskild mjukvara för att ta ut pengar från en bank och designera särskilda krypterade nycklar innan pengarna kunde skickas till en mottagare.
- Kryptograferna Cynthia Dwork och Moni Naor skrev 1992 om om hur lösningarna för datorlösta pusseluppgifter skulle kunna vara av värde.
- År 1996 publicerade myndigheten NSA i USA rapporten ”How to Make a Mint: The Cryptography of Anonymous Electronic Cash” vilken inkluderar en detaljerad beskrivning av hur ett system för kryptovaluta skulle kunna fungera.
- År 1997 utvecklade Adam Back hascash, en Proof-of-Work lösning för att motverka spam.
- Ytterligare ett exempel på konceptualisering av kryptovaluta under 1900-talet är ”b-money”, ett anonymt, distributerat system för elektronisk valuta som beskrevs av Wei Dai år 1998.
- Strax efter Wei Dai publicerade Nick Szabo texter om sitt koncept BitGold, en kryptovaluta som var tänkt att fungera i ett elektroniskt system som krävde att användaren genomförde Proof-of-Work.
Bitcoin skapas
- Domänen bitcoin.org registrerades den 18 augusti 2008.
- Den 31 oktober 2008 postades en länk på en mejlinglista för personer intresserade av kryptografi. Länken gick till ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” av pseudonymen Satoshi Nakamoto. I denna text fanns en detaljerad beskrivning och förklaring till hur ett peer-to-peer nätverk för kryptovaluta skulle kunna byggas upp och fungera.
- Nätverket för Bitcoin lanserades den 3 januari 2009. Det använde sig av den kryptografiska hashfunktionen SHA-256 för sin Proof-of-Work scheme. Satoshi Nakamoto majnade blockkedjans allra första block, det så kallade genesisblocket. Inbäddat i detta block finns texten ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”, vilket har tolkats som både ett bevis för att blocket inte skapades tidigare och en inbäddad kritik mot instabiliteten hos det existerande bank- och valutasystemet.
- Den första open source bitcoin-klienten släpptes den 9 januari 2009 och hostades av Source Forge.
- En av de första personerna som använde bitcoin var programmeraren Hal Finney. Han laddade hem mjukvaran så snart den släppts, och erhöll sedan 10 bitcoins från Satoshi Nakamoto den 12 januari 2009. Hal Finney hade sedan länge varit aktiv inom fältet kryptovaluta och utvecklade Reusable Proof-of-Work (RPOW) baserat på hashcash.